1. James Maddison var tillbaka från start och gjorde Spurs första mål. Hur tycker du att han såg ut?
Maddison är tillbaka! Den hårfagre engelsmannen är återigen en spelare att räkna med. Hans närvaro märktes givetvis av det mycket fina målet men utöver det uppträdde han i mångt och mycket som en ledare. Det är något som Tottenham har saknat under säsongen. Han är kommunikativ, upplyftande och föregår med ett gott exempel i spelet. Väldigt likt Son Heung-Min under sin tid som kapten i klubben. Utan Kulusevski och Maddison på planen har avsaknaden av koreanen varit smärtsamt tydlig och det är just den kvaliteten som bägge kommer in med i denna match. Mycket viktigt för Spurs säsong.
Maddison spelade med en glädje som smittade av sig till resterande spelare. Visst var det en böljande match där Tottenhams offensiv gick och gömde sig i perioder, men glädjen fanns där, vilket i dagsläget troligtvis var tungan på vågen. Maddison behövs för laget just nu, det är en sak som är säker!
2. Spurs lyckades efter vissa besvär vinna matchen. Hur viktig var den här vinsten?
Såklart är det otroligt viktigt. Det säger sig självt att en första vinst för säsongen i Premier League är något som kommer ha en bra påverkan på laget och supportrarna. Tottenhams inledning på säsongen har inte varit vacker. Efter sex matcher hade Londonklubben skrapat ihop tre poäng på tre oavgjorda matcher. Givetvis inte en start på säsongen som får Spurs-supportrarna att dra på smilbanden och samtidigt har De Zerbis ord om att tro på projektet och att spelarna behöver tid, legat som en blöt filt över mitt engagemang kring laget. Men nu kanske det börjar komma lite valuta för tiden. Såklart. Jag vet. Coventry är Coventry. Det är ingen match man kan dra för stora växlar ut av, men jag tar det jag får. Och idag väljer jag lyckan. Den här vinsten ger De Zerbi andrum och tid. Något som italienaren har haft ont om på senaste.
3. Dejan Kulusevski fick hoppa in i slutet av matchen. Hur kändes det att se Kulusevski gå in på planen igen?
Mest av allt en lättnad. Äntligen är han tillbaka. Det är inte så att jag förväntar mig stordåd från hans sida direkt från start, det är snarare faktumet att han är tillbaka som ger hopp, glädje och tro till mig som supporter. Han symboliserar förhoppningsvis vändningen. Tills dess att hans glasknä går sönder om en vecka. Ta i trä…
Efter 526 dagar är han tillbaka. Otroligt att det har tagit så lång tid. På den tiden har Spurs kammat hem fyra ligavinster på hemmaplan. Imponerande facit. Förhoppningsvis vänder det nu. Förhoppningsvis kan Kulusevski plocka upp Tottenham på sina axlar och klättra uppåt i tabellen. Vi tror på dig Kulu. Tack för att du är tillbaka.
