Om 1974 var en krutdurk politiskt så hade 1978 i Argentina redan exploderat. General Vidal hade två år tidigare gripit makten i en militärkupp och det hade lett till upplopp, avrättningar och fulla fängelser. Landet som skulle ha VM delade lagen som skulle deltaga i i diskussioner med tyska spelare så kom det fram försiktiga kommentarer. Manni Kaltz från HSV sade att han bara var där för att spela fotboll. Sepp Maier menade att man nog inte vågade kritisera landet för då kunde fängelse vänta och Klaus Fischer från Schalke 04 ville koncentrera sig på fotbollen bara och låta politiken vara.
Turneringen
16 lag deltog igen. Tio lag från Europa, Tunisien och Iran debuterade i ett VM. Favoriter från Holland, Brasilien, hemmalaget och i någon mån titelförsvararna Västtyskland. DDR? Nej, de lyckades inte haka på succén från 1974 utan åkte ut i en grupp där Österrike vann.
Laget
Helmuth Schön gjorde sitt sista VM som förbundskapten. Några spelare var kvar från 1974 med Berti Vogts, Hölzenbein, Maier, Schwarzenbeck, Flohe och Cullmann som främsta namn.Nya framstormande spelare som Rummenigge, Abramczik och Hansi Müller fanns i truppen och en ny Müller i Dieter Müller skulle göra målen med Klaus Fischer. Beckenbauer var påtänkt men valde att skriva på för New York Cosmos och deltog inte så en riktig ledare i laget saknades.
Gruppspelet I
Västtyskland -Polen 0-0
Västtyskland -Mexico 6-0
Västtyskland -Tunisien 0-0
Die Nationalelfs ojämna komposition med en rätt svag backlinje och centrala mittfält och starka forwards märktes under gruppspelet. En direkt usel match med mycket defensiv prägel mot ett starkt Polen förändrades i en andra match då man krossade Mexico, som inte hade det bästa laget under VM. Att sedan spela 0-0 mot ett väldigt defensivt inriktat Tunisien, där man inte fick in bollen gjorde att pressen i nationen inte var nådig kring Helmuth Schöns lag och fotboll. Förbundskapten själv menade "ein Kopf fehlt" och Sepp Maier sade " Jeder spielt für sich, jeder will glänzen". Det såg inget bra ut inför nästa runda.
Gruppspelet II
Västtyskland -Italien 0-0
I Buenos Aires - på River Plates hemmaplan- skickade Italien ett viktigt budskap till Västtyskland. Gli Azzurri var tillbaka. Efter praktfiaskot 1974 var de åter och bjöd tyskarna på en rejäl fight. Det var ren tur att det blev 0-0 efter ribbskott av Antognini och en boll som Rüssmann räddade på linjen.
Västtyskland -Holland 2-2
Holland hade slagit Österrike med 5-1 och ville ha revansch för VM-finalen. Det var en riktigt bra match som utspelades. ¨Det offensiva Holland fick mäta sig med ett offensivt inriktat Västtyskland. Bonhofs frispark räddades loch Abramczik nickade in returen. Arie Haan sköt ett långskott som Maier inte hade en chans på, Erich Beer nickade in en frispark och van der Kerkhof kvitterade på närskott. Med två poäng på de två första matcherna skulle en seger mot redan borträknade Österrike räcka.
Österrike - Västtyskland 3-2
I Cordoba utspelades dock "der Schmach von Córdoba"(förnedringen i Córdoba). Österrike ville åka tillbaka med hedern i behåll och vände mot världsmästarna. Hans Krankl, som avgjorde mot Sverige i gruppspelet, gjorde två mål för alpnationen och "der Alptraum war da".
Västtyskland trea i gruppen och utslagna. Helmuth Schöns era var över. Den hade givit VM-guld, silver och brons. En fantastisk era var över och Västtyskland vände hem, förnedrade, utskällda och och med skam. Med detta VM var också den fantastiska Fc Bayern-generationen över och förbi. Nu fick nya spelare ta vid. Karl-Heinz Rummenigge stod och väntade på att bli den nästa stora stjärnan i tysk fotboll och han skulle få sällskap av andra inom kort. 1982 skulle bli ett VM man skulle minnas. På många sätt.
