För de 50 685 åskådarna på Johan Cruijff ArenA var torsdagens 5–3-seger mot FC Sion en två timmar lång uppvisning i hur man kombinerar nostalgisk anfallsfotboll med ett försvar som bäst verkar plocka idéer från Vladimir Putins militära äventyr i östra Ukraina.
Matchen hade knappt lämnat akutförlossningen när Julian Brandt, framspelad av den befriade Tolu Arokodare, avlossade en projektil från straffområdesgränsen som tvingade Anthony Racioppi till en svettig räddning och framkallade matchens första hörna. På den efterföljande hörnan nådde Youri Baas för ovanlighetens skull högst och nickade rakt på keepern, för att i nästa moment själv hugga på returen och trycka in 1–0 innan den första minuten ens hunnit ticka över.
" Är fotboll kul igen, alltså?! " hann nog en och annan Ajaciden tänka. Men drömmarna om fornstora dar fick vända i dörren. Sions anfallare Winsley Boteli tog snabbt över initiativet under den första halvleken. Efter att ha kvitterat till 1–1 i den 18:e minuten utnyttjade schweizaren ett alltmer snurrigt hemmaförsvar på nytt i den 36:e minuten när han drämde in 1–2 i nättaket. Detta trots att Marc-André ter Stegen dessförinnan tvingats till en strålande räddning för att hålla hemmalagets mod uppe.
Ajax defensiv hade med andra ord en ungefär lika torftig kväll som Youri Regeer. Efter att den för dagen vikarierande sexan bjudit Sion på kvitteringen tvingades han kasta in handduken i förtid på grund av känningar.
Tur i oturen har detta lag ungefär lika höga ambitioner att återvända hemåt som en japansk kamikazepilot, vilket gav utmärkt utdelning i offensiven. Davy Klaassen skickade illa kvickt in kvitteringen till 2–2 i 39:e minuten efter fint förarbete av Lucas Rosa, varpå Abdellah Ouazane påminde Södra läktaren om exakt varför ingen kommer att gråta sig till sömns nu när Mika Godts tagit ett enkelriktat flyg till Paris.
Med två briljanta framspelningar serverade Ouazane anfallaren Arokodare, som med kliniska avslut (45+1' och 51') vände matchen till 4–2. Inhopparen Oliver Edvardsen spädde på till 5–2 i 54:e minuten på pass från Caio Henrique och fick bara tio minuter senare ett andra mål bortdömt av VAR – även detta framspelat av Ouazane.
Framåt rådde det alltså knappast någon torka. Marcos Leonardo behövde bara ett kort inhopp i den andra halvleken för att hinna testa Sion-keeperns reflexer från nära håll och kort därefter pricka utsidan av stolpen på stopptid. Knappast en insats som kommer att övertyga tvivlarna, något brassen verkar hålla med om själv, då han sågs bli omhändertagen och tröstad av Míchel direkt efter slutvisslan.
Att Ajax vann skottstatistiken på mål med förkrossande 12–3 säger det mesta om styrkeförhållandena i sista tredjedelen.
Men bakåt fortsätter frågetecknen att hopa sig. På tilläggstid fick Boteli fullborda sitt hattrick när han, omarkerad från straffområdeslinjen, placerade in 5–3 bakom Ter Stegen.
Johan Cruyff sa en gång att han hellre vann med 5–4 än 1–0, och sonen Jordi verkar ha tatuerat det mantrat på bröstet. Míchels lagbygge visar upp både de mer och mindre charmiga sidorna av totalfotbollen. Riskminimering är för töntar, trots allt. Det är makalöst underhållande för alla utan känslomässiga band till klubben – medan vi andra får ställa in oss på att 5–3-matcher är det nya normala och hoppas på att friskvårdsbidraget under kommande regering täcker hjärttransplantationer.
Matchfakta
Ajax 5 - 3 FC Sion
Mål : 1-0 Baas '1, 1-1 Boteli '18, 1-2 Boteli '36, 2-2 Klaassen '39, 3-2 Arokodare '45+1, 4-2 Arokodare '51, 5-2 Edvardsen '54, 5-3 Boteli '90+3
Gula kort : Sow '50, Lavanchy '59
Ajax : ter Stegen; Lucas Rosa, Bouwman, Baas, Caio Henrique; Klaassen (Janse '60), Regeer (Mokio '23), Brandt (Gloukh '60); Berghuis (Edvardsen '46), Arokodare (Leonardo '60), Ouazane
FC Sion : Racioppi; Lavanchy, Sow, Kronig, Hefti (Cipriano '56); Kabacalman (Sylla '67), Baltazar Costa; Chouaref (Berdayes '67), Boteli, Surdez (Lukembila '56); Nivokazi (Rrudhani '56)
