Förändringens vindar (NY) Efter och under en usel säsong kommer obönhörligen förändringar. Huruvida de blir på gott eller ont är frågan, då det i mina ögon redan är ett par väldigt kompetenta namn som har lämnat. Först var det ju Henrik Rydström som fick sparken och nu försvann Niclas Carlnén av egen fri vilja och detta är givetvis bara början. Det är bara att spänna på säkerhetsbältet och hänga med och framför allt hoppas på att ersättarna kan fylla föregångarnas skor. Tiden skall ge oss svar.
MFF Dam (NY) Då kan även tösernas säsong summeras och det är bara att konstatera att framgångssagan fortsatte. Man har gått från division fyra till Europa (en tredjeplats i allsvenskan) på sex år och det är en enastående bedrift, alldeles oavsett de ekonomiska muskler och andra förutsättningar man har i Malmö FF. Hatten av för detta fantastiska gäng och de är, tillsammans med många fina ungdomslag, ljuset i den för året mörka MFF-tunneln. Nästa år blir man en av favoriterna till guldet och det är såklart en ny situation, men något säger mig att detta välmående lag kommer att leverera även 2026.
Nicklas Calnén (NY) Är det någon som kan lämna sin post i dagens Malmö FF utan att skämmas är det avgående VD:n Niclas Carlnén. I drygt tio år har Niclas gjort Malmö FF mer professionellt, framgångsrikt och modernt. Att Carlnén har lyckats kombinera detta med en humanistisk och ödmjuk framtoning gör sannerligen inte saken sämre. Ny blir vår käre VD generalsekreterare i SvFF och det är bara att gratulera förbundet till en helt lysande värvning. Tack för allt, Niclas och varmt lycka till i framtiden!
Den första frågan besvarad (NY) Det blev inga hurrarop i mina MFF-kanaler när vår nye VD, Jimmy Rosengren, presenterades häromdagen. En doldis, icke-skåning och tillika från den för många så suspekta friskolevärlden kändes Rosengren som ett mindre självklart val än vad Niclas Carlnén gjorde, när han med sin gedigna fotbollserfarenhet presenterades 2014. Nåja, det är synd att döma folk på förhand och nu får vi hålla tummarna för att vår nye VD är lika kompetent som vår ordförande vill påskina. Vi har åtminstone blivit av med ett frågetecken, sedan får vi se om vi vinner ett utropstecken.
Dahlin och Botheim (NY) Det ryktas om att Johan Dahlin har ett muntligt kontrakt med MFF över säsongen 2026 och jag hoppas att det stämmer. MFF:s målvaktssituation har varit skör sedan Johan blev långtidsskadad och att ha denna klippa i speldugligt skick hade varit en stor trygghet nästa säsong. I den andra ändan av planen har det också varit tunnsått med spelare och även om Daniel Gudjohnsen verkligen har tagit imponerande kliv är det skönt att se att Erik Botheim nu åter är igång på riktigt. Vi behöver både bredd och kvalitet i anfallet.
Det närmar sig (NY) Då Anes Mravac knappast blir MFF:s nye tränare efter årskiftet är det uppenbart att vi närmar oss presentationen av vår nye boss. Är det något som kittlar just nu är det väl just detta. Vem blir det, vilket spelsätt kommer att förespråkas, är det en hårding eller en filosof och kommer han att ge oss hoppet vi så desperat behöver? Det är inte utan att vi just nu är som barn i väntan på tomten, frågan är bara om vi får hårda fina klappar eller ett tradigt tiopack strumpor. 
Eländet tar aldrig slut den här säsongen. Jag har försökt klamra mig fast vid att försäljningen av Nils Zätterström i kombination med EL-avancemanget skulle rädda bokslutet 2025, men tydligen går vi likförbannat mot en brakförlust och ett minskat eget kapital. Uppenbarligen har vi omkostnader som kräver flera exceptionella försäljningar och Europaspel varje år och eftersom vi sannolikt missar Europa nästa år och samtidigt behöver satsa stenhårt på truppförstärkningar, känns det som att vi har inlett en nedåtgående spiral ekonomiskt. Det känns väldigt, väldigt dåligt.
