Jag vet inte riktigt vilka jämförelser jag måste gräva fram för att understryka det absurda i situationen. Ska vi alla bara lägga oss ner, meditera, upprepa för oss själva: "Sterling KOMMER inte vara den bäst betalde i Chelsea så länge till, allt kommer bli bra, det är okej", gång efter gång, tills det till slut blir det? Ska vi djupandas i en påse för att hantera chocken? Ska vi lacka på sociala medier?(Mångas weapon of choice - vilket jag förstår).
Jag håller mig, hittills, till att skriva den här texten - men det är möjligt att mer KBT kommer behövas senare. Det här är något vrickat. En spelare inte överhuvudtaget med i tränarens planer, som precis spenderade ett år på lån hos ARSENAL, som är 31 år gammal och, i ärlighetens namn, inte varit mycket att hänga i julgranen sedan sina dagar i Machester City, är kvar i klubben och tjänar mer än Reece James, Cole Palmer, Moises Caicedo, hela ligan.
Förhoppningsvis sätter vi Sterling i B-laget, låter honom bara EXISTERA där, långsamt ta sig igenom tillvaron utan att vi - eller någon annan - behöver påminnas, och så kan vi skeppa iväg till första bästa klubb vid första bästa tillfälle.
Visst är det Saudi som väntar för Sterling?
