Alla som skriver om fotboll börjar någonstans. För Erik Hadzic började det på SvenskaFans.
I dag är han ett etablerat namn på Fotbollskanalen. Många känner igen honom från åren med Erik Hadzics Italienblogg . Andra har lärt känna honom genom reporterjobben i Malmö och kring Allsvenskan. På Fotbollskanalen syns också en bredd i hans bevakning som säger mycket om var han står i dag. Det är just därför hans ord om SvenskaFans väger tungt. Han vet vad den första chansen kan betyda, för han har själv gjort hela resan.
När vi hörde av sig till Erik om en intervju för att prata om tiden på sajten och vägen vidare, tackade han ja. Och det märks direkt att han inte har glömt var allt började.
Där allt började
– Jag minns den initiala glädjen över att få Arsenal-redaktionens förtroende att börja skriva där.
Det där är en känsla många känner igen. Någon tror på en. Någon ger en chansen. Och plötsligt blir skrivandet inte bara något man drömmer om, utan något man faktiskt får göra på riktigt.
För Erik blev SvenskaFans platsen där det började hända. Med texter, ansvar och läsare. Inte som en tanke om framtiden, utan som verklighet.
– Under mina två år som skribent på SvenskaFans handlade det mest inför- och matchrapporter, innan jag gick vidare till Italienbloggen på Fotbollskanalen.
Det är också det som gör hans resa lätt att ta till sig. Den började i att följa sitt lag nära. I att försöka fånga det som händer före, under och efter en match på ett sätt som andra vill läsa.
Det är så många lär sig. Och det var så Erik lärde sig.
I dag arbetar Erik som reporter på Fotbollskanalen med Malmö som bas och allsvenskan i centrum. Framför allt är det många som ser och hör honom i arbetet kring Malmö FF:s matcher — från presskonferenser till intervjuer i den mixade zonen.
Vi har själva haft förmånen att se honom arbeta på plats, och det är lätt att förstå varför han blivit så respekterad. Han rör sig vant i miljön, tänker snabbt och ställer frågor som känns både modiga och genomarbetade. Det finns ett lugn i hans sätt, men också en skärpa. Han vågar fråga, han fångar det viktiga och han får ofta samtalen att gå ett steg längre.
Men det kanske finaste i hans berättelse är att han aldrig riktigt släppte taget om SvenskaFans, ens när han gått vidare.
– Väl i den italienska bubblan valde jag att skapa podcasten “Poddario”, döpt efter bombern Dario Hübner, tillsammans med Johan Stistrup på SvenskaFans. Vi spelade in nästan 80 avsnitt mellan 2018–2021 och det kändes fint att ha några tår kvar i SF-myllan.
Det säger mycket om honom. Att gå vidare, men inte glömma. Att bygga nytt, men ändå känna värme för platsen där allt tog fart.
Grunden till något större
När Erik pratar om vad SvenskaFans betydde för hans utveckling kommer ett av intervjuns starkaste svar.
– Det var där jag lärde mig att skriva och resonera om fotboll, och senare även snacka om det.
Han lyfter också en annan del som många underskattar i början.
– Det gav också en viss självsäkerhet i rollen eftersom Arsenal-redaktionens artiklar i regel hade tusentals sidvisningar.
Det är lätt att förstå vad han menar. Det är en sak att skriva för sig själv. En annan att skriva för riktiga läsare. När någon faktiskt läser, då växer man. Då märker man att orden bär. Då börjar man också ställa högre krav på sig själv.
Och Erik sätter själv ord på vad det gjorde.
– Väl då insåg jag vikten av att ha läsare och kunna få feedback på ens skrivande, och därmed kunna utveckla sig.
Det är just därför en plats som SvenskaFans kan spela så stor roll. Inte bara som publiceringsyta, utan som miljö. Där får man känna att texten landar. Där får man märka vad som fungerar. Där får man växa.
När Erik senare tog sig vidare blev tiden på SvenskaFans också något konkret att bygga på.
– Det var givetvis bra att ha SvenskaFans som skribenterfarenhet, i det här fallet när jag sökte till Italienbloggen.
Det där är en viktig mening. För den visar att SvenskaFans inte bara gav honom rutin och självförtroende. Det blev också en merit som öppnade nästa dörr.
Och den dörren ledde till Fotbollskanalen, där han först blev ett namn många lärde känna genom Italienbevakningen, och senare en reporter vars arbete tydligt sträcker sig över flera delar av svensk fotboll.
Erik stannar heller inte vid sin egen historia. Han sätter också in SvenskaFans i ett större sammanhang.
– SvenskaFans är en respekterad sajt där många i mediabranschen, som vi vet, en gång har börjat karriären hos.
Det där är inget man säger lättvindigt. Och det väger extra tungt eftersom det kommer från någon som själv har gjort den resan. Han vet vad det första sammanhanget kan betyda. Han vet vad det gör att få chansen tidigt och ta den på allvar.
En annan sak som gör honom lätt att ta till sig är att han inte försöker få sin resa att låta för perfekt.
– Grejen är att jag önskade att jag började skriva om fotboll tidigare. Jag var 25 år när jag började på SF, någon månad efter examen från min ena utbildning, men jag hade alltid gillat och varit bra på att uttrycka mig i skrift.
Det där gör honom lätt att ta till sig. Inte minst för att det påminner om något många behöver höra: man behöver inte ha varit tidigast ute för att lyckas. Det är aldrig för sent att börja, och ibland kommer de viktigaste stegen precis när man är redo att ta dem.
En unik röst i medielandskapet
Det citat som bär rubriken sätter kanske fingret allra bäst på varför SvenskaFans fortfarande spelar roll.
– Jag tycker sajten är viktig eftersom den ger en unik röst i medielandskapet.
Där fångar han något som många känner, men inte alltid formulerar. SvenskaFans har aldrig bara varit en plats för resultat och nyheter. Det har också varit en plats där supportrars blick på fotbollen fått ta plats. Där känslorna, humorn, skärpan och detaljkunskapen fått leva sida vid sida.
Erik utvecklar det också väldigt träffsäkert:
– Det finns knappast en enda sportjournalist som inte tar till sig supportrars åsikter och trender, och att kunna samla en mängd sådana röster på samma sajt har både gett kvalité, humor och spetsigt tyckande genom åren.
Det är svårt att beskriva SvenskaFans mycket bättre än så. Och det blir extra starkt när det kommer från någon som vet vad de där rösterna betyder — både inifrån och utifrån. Han har varit skribenten som började där. Han har blivit journalisten som ser vad de perspektiven tillför.
Råden till nästa generation
När Erik får frågan om vad som är viktigast för unga eller nya skribenter som vill bli bättre kommer ett svar som är enkelt, men väldigt användbart.
– Att läsa. Inte bara om fotboll utan vad som helst som intresserar en.
Han stannar inte där:
– Det är också bra att hitta ett område som intresserar och som ger möjlighet till fördjupning. I slutändan är det passionen för något som kommer driva ens egen utveckling.
Och där är det svårt att inte tänka på honom själv. Just fördjupningen blev en av hans styrkor. Italienbevakningen gav honom en tydlig profil. Därefter har reporterrollen i Malmö och fokuset på allsvenskan visat att han också kunnat bygga bredd ovanpå spetsen.
Till sist skickar han med ett råd till dem som vill vidare.
– Var inte rädd för att för att ställa frågor eller ta kontakt med personer i mediebranschen. Svaren man får kan ge värdefulla insikter i en speciell bransch.
Det är ett bra råd just för att det är så konkret. Vägen framåt handlar inte alltid om att vänta på att någon ska upptäcka en. Ibland handlar den om att våga fråga, våga höra av sig och våga ta kontakt.
Och så lägger han till en sista viktig sak:
– Man ska vara öppen för förändring också, om det så gäller att börja skriva om något annat eller att ge sig in i ett helt annorlunda mediaformat.
Det är nästan en perfekt sammanfattning av hans egen resa. Från Arsenaltexter på SvenskaFans till Italienblogg, podcast och en etablerad roll på Fotbollskanalen. Från första förtroendet till ett namn många i dag känner igen.
I slutänden är det därför den här intervjun träffar så rätt.
Det handlar inte bara om att en tidigare SvenskaFans-skribent har gått vidare. Det handlar om att någon som faktiskt har gjort resan nu tittar tillbaka — och fortfarande ser värdet i platsen där allt började.
För Erik Hadzic blev SvenskaFans inte bara starten.
Det blev grunden.
