Matchen mot Uralskij Trubnik var Giffarna riktigt nära att vinna. Matchen slutade 4-5 för ryssarna och det kan dem tacka en viss Timo Oksanen som räddade Trubnik i andra halvlek. Spelet fungerade riktigt fint och matchen stod och vägde länge innan Trubnik drog det längsta strået. Sex av de nio målen i matchen gjordes på fasta situationer och det är ett tecken på att offensiven ännu inte fungerar fullt ut i varken Trubnik eller Bollnäs. Men för Bollnäs del är det en hel del nya spelare och det tar ett tag innan systemet fungerar fullt ut, men när det väl gör det tror jag det kommer att bli jätte bra! Offensiven som varit och fortfarande är Giffarnas stora problem tror jag kommer lösa sig med tiden. När mittfältet väl kommer underfund med att dem måste fylla på och hjälpa anfallarna kan det bli riktigt hett på motståndarnas planhalva, framförallt tror jag på Giffarnas nyförvärv Alexei Zolotarev som en stark offensiv kraft.
Den sista matchen i denna turnering var mot Sandviken som vann enkelt med 10-2. Visserligen är Sandviken bättre som lag än Trubnik men här hade Bollnäs knappt en målchans förutom målen som gjordes och det är inte bra. Matchens kung blev Patrik Nilsson som gjorde hela sex mål! Nilsson som just nu är inne i valet och kvalet om han ska välja att spela i Ryssland eller om han ska stanna hemma i Sverige och ösa in mål.
Sammanfattningsvis har den här turneringen varit nyttig för Bollnäs och mer matcher måste Giffarna spela för att få ihop laget och det kommer ju World Cup här i oktober men jag grämer mig i alla fall fortfarande för den onödiga förlusten i vintras mot Sundsvall som gjorde att Bollnäs missar Svenska Cupen.
Nu tar vi med oss allt det goda från denna turnering till framtiden!
